Kanske detta låter märkligt, men jag känner mig tacksam att jag
drabbades av utmattningssymtom. Fick drastiskt ändra kurs och
lära mig navigera på ett nytt sätt, ta sikte på en inre resa i stället.
Fråga mig själv varför jag överreagerar på minsta grej, varför jag
dömer andra i stället för att se mina egna problem. Min otålighet blev
en ond cirkel i stället för att arbeta metodiskt med en sak i taget, för många
bollar i luften blir bara till kaos. Det är sådan befrielse att komma till insikt
att saker och ting måste förändras. Släppa taget kommer bli mitt motto,
att inte stånga mig fram längre för att lyckas. En sak är säkert ingen kan förutse
vad som väntar där ute.....man måste bara ha tålamod och använda tiden till
att bestämma sig för att inte låta de negativa krafterna ta överhand.
En period av återhämtning är guld värt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar